En central mottagning skulle kunna driva klinikbaserad metodutveckling samt datadriven analys av folkhälsoutveckling.

Kompetens och kunskapsutveckling?

Universitetet och regionen upplevas som utvecklare av idrottsmedicinsk kunskap i större omfattning och därmed locka samt utveckla kompetens inom området.

Resurssnålare och effektivare?

Idrottsmedicin syftar till att behålla idrottare och motionärer i bra skick för att fortsätta med sina hälsosamma vanor och kroppslig prestation. Även om skador relaterat till utövande är en utgift för sjukvårdsapparaten så skulle den övergripande förbättring i hälsan från idrott och motion sannolikt leda till minskning av hälso- och sjukvårdskostnader.

Besöksnäring och attraktivitet?

Att som elitutövare eller satsande motionär vet att det finns allmänt tillgänglig idrottsmedicinskt stöd i länet skulle troligen attrahera besökare och potentiella invånare i större utsträckning.

Infrastruktur och samhällsservice?

Regionen har tidigare haft en regional idrottsmedicinskt mottagningen som kunde utnyttjas av allmänheten under premisserna att man tränade regelbundet (ca 2-3 gånger per vecka). Detta initiativ visade sig vara framgångsrikt och inkluderande på ett sätt som hjälpte alla från elitidrottare (ca 15 % av besöken) till vardagsmotionärer (ca 60 % av besökare). Verksamheten drevs via avtal med regionen av en privat aktör som har nu avslutat sin verksamhet. I RUS bör det vara ett mål att inrätta en permanent idrottsmedicinskt mottagning i samma anda, med "kontaktnoder" inom alla delar av regionen för att kunna få rådgivning och dialog på distans.

Socialt inkluderande och ett sunt liv?

Demografiska möjligheter?

Uppmuntrar till deltagande i vardagsmotion i kategorier som inte normalt anses vara "idrottare", samtidigt förstärker länets profilering som idrottsvänlig och lockande för elitutövarna.

Något som fattas helt och hållet?